|
Fiskarter
Abborre
Arten finns i två kategorier, dels den som leker och har sina första levnads år i sötvattenmiljön. Senare går denna typ av Abborre ut i Öresund och växer fort pga. det rika näringsunderlag havs/brackvatten miljö erbjuder. Varje år, med början på hösten, innan leken, går hela beståndet upp i ån för övervintring. I April månad sker leken vid en vattentemperatur på +10°C. För lek måste honan hitta lämpligt material tex. vass, grenar, sjunkna träd att fästa sin "romhylsa" runt. Den andre typen av Abborre lever hela sitt liv i Råån och växer betydligt långsammare. Mixning av dessa typer förekommer. Gennerellt kan sägas att den typ av Abborre som förekommer nedströmms Görarpsdammen är havsvandrande, men även den stationära verkar företa spridning uppströms.
Maxvikt: Havsvandrande ca 4 kg
Maxvikt: Stationär ca 1 kg
Braxen
Har tidvis påträffats i Rååns nedre delar, men verkar hittills vara en temporär gäst.
Maxvikt: ca 7 kg
Bäcknejonöga
Lever som larv i samma sten & grusmaterial som Öring & Lax leker i. Leker om våren i "ormgropar" i nämnda material, för att sedan dö. Förr ansågs den i rökt skick vara gott tilltugg till snaps & öl
Längd: ca 15-20 cm
Grönling
Strömlevande karpfisk som står på listan över sårbara arter. Finns i mindre än 10 vattendrag i Sverige. I Råån är arten talrik & har gynnats av utlagda sten & grusbottnar för Salmoniderna (Lax & Öring). Tillskillnad från Öringen är grönlingen i sitt födointag mera präglad på vegetabilisk föda, även om bottenfaunan ingår i menyn.
Maxlängd: ca 18 cm
Gädda
Två Kategorier. Ett havsvandrande bestånd, och ett stationärt. Det havsvandrande beståndet går upp i ån om våren för lek. Leken äger rum i vasskanter och lugnvatten, mefd tät vegetation, med vattentemp runt +8-10° C. Gäddans aptit är väl känd. Ån har idag ett gott bestånd av båda typerna
Maxvikt: Havsvandrande ca 15 kg, många honor ligger på 5-9 kg.
Maxvikt: Stationärt ca 10 kg
Flodnejonöga
Släkting till bäcknejonöga och har först på senare år etablerat sig i Råån. Lek och uppväxt snarlik Bäcknejonögat, med undantaget att arten i sitt uppväxtskede går ut i brackvattenmiljö för att där suga sig fast på fisk.
Längd: ca 30-40 cm
Havsöring & stationär Öring
Leken äger rum i oktober - December, var vid honfisken gräver en bädd i grus. Ynglet kläcks ut om våren i April. Ungfisken lever i bäck/å i ett till två år. Om våren i April och maj går ungfisken, nu kallad smolt i täta stim ut i havet. Tillväxten i havet varierar mellan 1-7 år varvid de nu könsmogna fiskarna går upp i ån för lek om sensommar och höst. Beståndet är mycket starkt. Vatten & fiskevården har till stor del riktat insatserna på denna art för att ha en bra indikator för vattenkvalitén, pga. Dess benägenhet att leka i små biflöden. Stationär Öring är exakt samma fisk, men utan vandringsdrift, utan lever i ån hela sitt liv.
Maxvikt: Havsöring ca 13 kg Maxvikt: Stationär ca 5 kg
Havsnejonöga
Hittills funnen i ett fåtal exemplar. Samma cykel som bäcknejonögat med den skillnaden att denna art går ut i havet för att suga sig fast på fisk som sedan avlider. Suger sig gärna fast på uppvandrande Lax om våren för att leka och sedan dö
Längd: ca 70-80 cm
Id
Tidvis talrik i ån om vår & sommar. Den art som minskat kraftigt i sin numerär. Leker om våren. Ynglet kläcks ut snabbt och växer så till sig i söt /brackvattenmiljö. Gotläningarna äter den i färsform, och köttet är faktiskt välsmakande, om än fisken i sig är benig.
Maxvikt: ca 5 kg
Karp
Förrymda exemplar finns i vattensystemet. Huruvida arten företar lek och om denna är framgångsrik är osäker.
Längd: ca 100 cm
Vikt: ca 20 kg
Kräfta
Förr fans ett gott bestånd av vår skandinaviska flodkräfta. Sedan utplantering skett av den amerikanska signalkräftan i vår vattenmiljö är flodkräftan utslagen av ett virus som dess amerikanska släkting bär på sig men själv tål, kräftpesten. Flodkräftan är ett minne blott i Råån. Signalkräftan har framgångsrikt etablerat sig i dess ställe
Lax
Förekomsten av Lax förr kan ej med säkerhet fastställas. Troligtvis har Råån innan det omfattande rätnings, utdiknings & torrläggningsföretagandet haft en svag stam av Lax. Elfisket 1998 & 99 visar att lax åter varit uppe för lek. DNA analyser som Dr. Anders Eklöv kommer att presentera i år, visar om denna Lax är odlad, Östersjöstam eller förhoppningsvis Atlantstam. Lek & uppväxt i sötvatten är identisk med Havsöring. Skillnaden är dels att ynglet står i betydligt starkare ström, & dels kräver renare vatten än Öringen. Näringsvandringen i havet är också betydligt mer vidsträckt. Medan Havsöringen håller sig i Öresund, Östersjön & vår närhet går Laxen ut i Atlanten ända bort mot Grönland & New Foundland för att efter 2-4 År vandra tillbaka till sin födelseälv med otrolig precision.
Maxvikt: Östersjölax ca 40 kg
Maxvikt: Atlantlax ca 20 kg (beroende på genetisk stam)
Mört
Tyvärr är mörten klassificerad som ogräsfisk, vilket definitivt ej stämmer. Mörten är ytterst känslig mot försurning och indikerar att vattnet har god alkalitet dvs. är basiskt. Råån har i sina sydöstra källflöden en god buffert mot försurningen i form av stora depåer av kalkhaltiga skifferleror. Mörten är talrik, såväl i åns nedre som övre lopp, & är dessutom en viktig födobas för Gädda, Öring & Ål. Leken sker omvåren på starkt strömmande partier, inte sällan på de ställen som Öringen leker om hösten. Ynglet kläcks ut på kort tid.
Maxvikt: ca 1,4 kg
Regnbågsöring
Fisken härrör från Nordamerikanska kontinenten & utplanterades i Sverige redan runt sekelskiftet. I Råån är denna fisk ej ovanlig om våren då den leker. Det emellertid även höstlekande Regnbågar. Har Regnbågen varit ute i havet & ätit upp sig är den en verklig fighter på fiskespöet. Likaså är den i bra kondition en superb matfisk. Till problemen med denna art är sjukdomar som kan smitta Lax & Öringstammar. De exemplar man får bör oavsett längd avlivas. 1998 konstaterades att denna art lekt & fått avkomma vilket är mycket ovanligt i Sverige. Möjligtvis kan förklaringen vara låg temperatur & god vattenföring under romutveckling och kläckning.
Ruda
Tålig fisk som föredrar dammar och stilla vatten. Finns i våtmarker och dammar i Rååns vattensystem. Leker om våren i vattenvegetation. Gräver ned sig i dy för övervintring där den ligger i dvala.
Vikt: ca 2 kg.
Sarv
Lik mörten till levnadssätt, men föredrar lugnare vattenmiljö exempelvis i dammar och våtmarker. Lek om våren i vattenvegetationen. Leken sker i damm-miljön och ynglet kläcks ut strax därefter. Till skillnad från mörtens röda ögon är sarvens gula och dess fenor betydligt rödare.
Maxvikt: ca 2 kg.
Småspigg
Finns praktiskt taget överallt utom i de starkast strömmande partierna. Leker om våren där hanen bygger bo, för att inventera honan och senare ensam sköta ungarna.
Längd: ca 4 cm.
Storspigg
Företrädesvis i åns nedre lopp där den gärna går ut i havet.Leken sker i ån och har samma förlopp som hos småspiggen.
Längd: ca 6 cm.
Ål
Denna långväga gäst som under sina första tre år driver med golfströmmen är allmänt förekommande i ån. Dessvärre har minskning skett. Orsakerna är många, men en förbättring av ålyngelledaren vid Görarps dammvall kommer säkert att förbättra villkoren för ålen. Det är företrädesvis honålen som går upp i sötvattenmiljön och kan stanna där upp till 20 år, där hon bygger upp sitt fettlager. Hanfisken stannar mestadels i havet. I augusti-oktober vandrar de ålar mot Sargassohavets djup för att leka och dö.
Längd: ca 100 cm.
Vikt 4 kg.
Öring
Som nämndes ovan är havsöring och stationär öring exakt samma fisk. Genetiskt har emellertid vandringsdriften att söka sig ut till havet försvagats eller helt uteblivit hos den stationära öringen. Råån har ett gott bestånd av stationär öring, framförallt på de sträckor som ligger uppströms Gantofta. Forskning har visat att det är merparten öring av hankön som stannar kvar. Min helt egen förklaring är att det är genetisk säkerhetspolitik som styr detta fenomen. Skulle av någon anledning det stora beståndet av havsvandrande öring i havet råka ut för en kollaps, så står det tillräckligt med öring kvar i ån för att rädda den genetiska variationen. Den stationära öringens avkomma innehåller även havsvandrande individer och därmed kommer på sikt beståndet igång igen.
|
