|
Fiskevård
Fiskevårdsområdet
Beslut om bildande av fiskevårdsområde på sträckan Gantofta-Råå togs under år 2000. Fiskeplanen som reglerar fisket på sträckan och stadgar för Rååns fiskevårdsområdesförening anno 2000 är antagna.
Bakgrunden till fiskeområdets bildande kan kort beskrivas i att man söker få ett samlat förvaltarskap och entydiga regler för fisket i ån på en sträcka med ett stort antal fiskerättsinnehavare. Föreningen har till uppgift att tillvarata fiskerätts-innehavarnas gemensamma intressen och verka för fiskevårdens bedrivande och utveckling. På Fiskevårdsområdesföreningens uppdrag ansvarar Råå-åns Natur- och Fiskevårdsförening för försäljning av fiskekort samt skötsel och tillsyn av fiskevårdsområdet.
Fiskvård
Vid mitten av 30-talet försvann havsöringen från Råån. Vattendraget var under mitten av 1900-talet hårt belastat med olika föroreningar/utsläpp som största hot mot fiskens möjlighet att överleva och reproducera sig. Sedan 70-talet har stora insatser gjorts för att restaurera vattendraget. Det ideella engagemanget har tidvis varit stort.
Öring av Verkaå-stam inplanterades i ån. Strömvattenfaunan med havsöring, grönling i spetsen har under senare år svarat mycket positivt på de åtgärder som gjorts. Havsöringen förekommer idag i stort sett inom hela vattensystemet. Endast vandringshinder i form av kulvertar och dylikt hindrar den ifrån att besätta vissa sträckor. Även lax har noterats under senare tid.
Helsingborgs kommun, fackliga organisationer, sponsorer från näringslivet, länsstyrelsen med flera har varit delaktiga och bidragit till förbättringarna i ån.
MÅL:
Projektet fisk- och vattenvård i Råån syftar till att förbättra den biologiska mångfalden, skapa goda betingelser för havsöringens vandring och lek i ån, gynna strömvattenfaunan, samt att arbeta för en god vattenkvalitet i vattendraget i stort.
Elfiske
Kvantitativa elfisken har utförts i Råån sedan 1992 och från 1996 har de utförts årligen. Elfisket ger en god bild av tillståndet i vattendraget avseende vattenkvalité och fisktillgång. Undersökningarna ger också en möjlighet att följa upp effekterna av fiskvårdande åtgärder. Generellt kan sägas att miljöförhållandena för fiskfaunan av strömlevande arter förbättrats i Råån under den senaste 10-års perioden. Förbättrad vattenkvalité i kombination med biotopåtgärder (tillförsel av lekmaterial mm) har förbättrat förutsättningarna för känsliga arter som öring, lax och grönling.
Resultat från elfisket i Råån finns på Fiskeriverkets hemsida.
Lekmaterial
Rååns vattensystem är starkt påverkat med flertalet uträtade och urgrävda partier. Följden har blivit kanaliserade diken för effektivaste transport av vatten ut till Öresund och med ensartad vegetation och djurliv. Den biologiska mångfalden i stort har påverkats negativt. Framförallt har havsöringen haft svårt att finna lämpliga reproduktionslokaler och strömvattenfaunan i övrigt missgynnats.
Ett omfattande arbete med att återskapa lämpliga sträckor för fiskens lek har gjorts inom vattensystemet. Såkallade lekbottnar har byggts upp genom att tvättad natursten i fraktionen 30 – 70 mm lagts ut på lämpliga ställen längst ån och dess biflöden. I framförallt starkt påverkade delar av vattendraget – rätade och urgrävda partier – är det positivt att tillföra lekmaterial och på sikt skapa variation och betingelser för ett rikare växt och djurliv.
Fiskvägar
Olika typer av hinder i och längst vattendraget gör det i vissa fall omöjligt för fisk att passera och utnyttja delar av vattendraget för vandring och lek, detta gäller i synnerhet flertalet av biflödena som ofta är kulverterade. Ett trettiotal fiskvägar av olika konstruktioner har byggts för att underlätta fiskens vandring. Behov av fler fiskvägar förbi vandringshinder finns framförallt i biflödena.
Fria vandringsvägar
En tillsyn av vattendraget utförs för att hålla vandringsvägarna öppna och fria från skräp och dylikt. Speciellt viktigt med fria vandringsvägar är det under sensommaren och hösten då havsöringen går upp för att leka även i de små och grunda biflödena.
|
