|
Naturvård
Bottenfauna
Hösten 1999 gjordes en större undersökning av bottenfaunan. Det mikro- och makroskopiska djurlivet i ett vattendrag är av stor betydelse som föda för fiskbeståndet. Undersökningen hade framför allt till avsikt att studera vilken påverkan tillförseln av lekmaterial har på bottenfaunan. Allmänt kan sägas att effekterna av iläggning av lekgrus och utplacering av större sten och block bedöms ha en positiv effekt på bottenfaunan avseende artvariation och artantal. Den allmänna kunskap och erfarenhet som finns rörande bottenfauna på olika bottensubstrat är att en hård botten med varierad storlek på det minerogena materialet (sand-grus-sten) i allmänhet är gynnsam för artantal och diversitet (Ekologgruppen 2000).
Några anmärkningsvärda arter noterades i vattendraget. I huvudfåran vid Raus erhölls det mycket ovanliga kräftdjuret Proasellus coxalis. Arten har endast påträffats på en plats tidigare i norden, i Höje å vid Lund, och är upptagen på den svenska rödlistan över hotade arter.
Biotopkartering
En biotopkartering är en omfattande inventering och dokumentation av biologiska och limnologiska förhållanden i vattendraget och dess omgivning. Denna typ av inventering påbörjades under sommaren 2001 i huvudfåran på avsnittet Råå – Tågarp. Resultatet av biotopkarteringen kommer att ligga till grund för kommande förbättringar och åtgärder i ån.
Odlingsfria zoner
Anläggandet av odlingsfria zoner har många positiva effekter. Genom att undanta marken närmast vattendraget från odling minskar näringsläckaget till ån och man skapar en buffertzon mot bekämpningsmedel osv. Vid trädplantering längst skyddszonerna skuggas vattnet, vilket minskar risken för igenväxning. Skyddszonerna utgör även en värdefull tillgång för flora och fauna och skapar ökade förutsättningar för rekreation. Där det är möjligt bör man skapa utflackade skyddszoner genom avfasning av dikesslänter genom schaktning, då dessa ur ekologisk synpunkt är mer gynnsamma. En översvämningsbar zon kan då åstadkommas i anslutning till vattendraget och bidra till förbättrad kväverening av vattnet.
Våtmarker
Under främst 90-talet har ett stort antal våtmarker skapats i avrinningsområdet i regi av Rååns-vattendragsförbund. Dessa bidrar till att minska belastningen av näringsämnen, framför allt kväve och fosfor, till havet.
Övervakning och kontroll
En god vattenkvalitet torde vara den viktigaste parametern när det gäller fisk och den övriga vattenfaunans utveckling och överlevnadsförmåga. Situationen i Råån har på senare tid förbättrats avsevärt, dock inträffar det att Råån och dess biflöden utsätts för otillåtna utsläpp. Speciellt vid lågt vattenstånd kan sådana utsläpp vara förödande och slå ut både fisk och andra djur och växter i vattendraget. Vattenuttag för bevattning under lågvattenperioden kan skada det biologiska livet i vattendraget allvarligt, speciellt om delar av bäckfåran torrläggs.
|
